- Fotograf i Uppsala!

Posts Tagged ‘kvotering’

Kulturdebatt i DN snedvrider jämställdheten

DN har haft en författarargumentation om vad som är bra böcker. Det har kommit in ett manifest och ett motmanifest. Debatten är möjligen intressant då manifestförfattarna har en idé om att utveckla och förbättra svensk litteratur medan motförfattarna emotsätter sig överordnat inflytande och önskar likt revolutionären och frihetsivraren att få bestämma själv över sin kreativa process. Det finns uppenbara anledningar till att stödja likväl den ena som den andra och slutsatsen är som den så ofta är; lagom är bäst.

I presentationen för Manifestet förekommer 7 bilder. 4 män och 3 kvinnor. Det är samma personer som även författat manifestet.

I presentationen för motmanifestet förekommer 8 bilder. 5 män och 3 kvinnor. Det är ett urval av motmanifestförfattarna.
Det är 18 kvinnor och 14 män, alltsamman 32 personer som utgör motmanifestförfattarna. Lägg då märke till att det är 4 fler som socialt skulle definieras som kvinnor än som socialt skulle definieras som män. När vi sedan ser på bilderna, så har DN tydligen valt att profilera betydligt fler män. Märkligt. Ett normalt…eller nej, förlåt jämställt förfarande hade kan varit att profilera;

4 kvinnor och 4 män,
för att ge lika utrymme åt vardera kön
alt.
5 kvinnor och 3 män
för att spegla den totala andelen av vardera kön,
alt.
18 kvinnor och 14 män
för att i bild spegla alla medförfattare.

Varför välja 5 män och 3 kvinnor? Varför förtjänar män att kvoteras framför kvinnor medan motsatsen ofta debatteras hårt när det förekommer.

Det går förstås även att spegla författarna efter mångfaldsfaktorer, eller queerfaktor, eller stockholmscentrering. Dessa är också viktiga mått. Det går förstås även att spegla författarna efter deras storhet men denna metod stöter på problem. Ska den främsta författaren var kända hos alla svenskar? av kvinnor? av män? medelklassen? arbetarklassen? överklassen? utbildade? lågutbildade? utlandet? Sverige? och hur vet DN att denna uppgift stämmer?
Ska författarens storhet mätas i bokupplagor, antal böcker, framträdanden i TV eller diktläsningar på det lokala biblioteket?
Det blir med andra ord godtyckligt så använd en jämställd mall istället!


Jämställdhet behövs det?

Jag blir bekymrad när jag inser hur lite vetenskap som når ut till männskligheten när jag hör påståenden som

“räcker det inte med jämställdhet nu, de får ju redan så mycket pengar”

eller

“det är dumt att ha ett jämställdhetsspris, det vore mer jämställdt att ta bort priset”

Citaten föranleder frågan “Behövs egentligen jämställdhet idag?”

Jag svarar ja, liksom flertalet vetenskapare/vetenskapspersoner. Det är för mig tydligt att jämställdhet behövs enligt vetenskapen, och att det behövs enligt mina egna empiriska erfarenheter.

EMPIRI

I dag och under de tidigvarande tre dagarna har jag suttit i på Karlstadsuniversitet och hanterat studenternas och den högre utbildningens framtid. Under de debatter och genom de förslag som kommit in till detta Sveriges förenade studentkårers fullmäktige, (SFS FUM) är det tydligt att män talar mer än kvinnor och att män också talar längre tid än kvinnor. Jag har under min tid på Uppsala universitet upplevt att jag erbjudits ungefär en fjärdedel så mycket i lön för min prestation såsom min manliga företrädare. Jag har även upplevt seminariesituationer där den femtedel av seminariet som var män, talade ungefär femtio procent av tiden.

FORSKNING

Att män och kvinnor inte är jämställda inom akademin har även uppmärksammats av Cecilia ChrapkowskaHSVs  konferens om jämställdhet, där Chrapkowska genom statistik på punkt för punkt vederlägger att det inte är kvinnornas fel att kvinnorna inte blir proffessorer. Cecilia golvar allt motsånd och visar att kvinnors arbete värderas mindre, att kvinnor förväntas skaffa barn och gå ner i produktivitet, att kvinnor (kanske som motstrategi) blir mer produktiva och mer excellenta för att kunna matchas mer välmeriterade men mindre vetenskapliga manliga kollegor. Kvinnor har varit i majoritet på utbildningarna i Sverige sedan trettio år eller mer men trots det så är fortfarande bara 20 procent av professorerna kvinnor. Om inte kvinnor blir bortkvoterade så går statistiken inte logiskt ihop.

För att söka rätta till irrationell kvotering och de maktstrukturer som leder till att en den ena eller den andra hälften av befolkningen får sämre förutsättningar på grund av sitt kön så behövs strävan för jämställdhet. Det gör att det är viktigt att organisationer som SFS ser sin roll i samhället och agerar inom sin ram för att en ökad jämställdhet genom sådant som neutralt och icke genuskodat språk, kvinnliga (och kanske manliga) nätverk och genom SFS jämställdhetspris som i år 2009 går till IDA – Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet och mottas av dess drivna prefekt Mariam Kamkar.

Se även Uppsala studentkårs doktorand kommittés rapport