- Fotograf i Uppsala!

Posts Tagged ‘miljö’

Borgerligt klimat =mobba Mona

Miljön en rödgrön valfråga

Det finns en valfråga som utan vidare diskussion tippar över rösten till de Rödgröna och det är miljön. Naturskyddsföreningen visar i sitt test att de stora partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna är stoppklossar i respektive samarbete. De små partierna har högre grad av miljömedvetenhet, men de borgerliga partierna väljer att ge efter för Moderaterna och Moderaterna är i realiteten den som sätter agendan för miljön på den borgerliga sidan. För de rödgröna är resultatet det motsatta; socialdemokraterna ger med sig för samarbetspartiernas högre miljökrav.

Namn och tagline – varumärke eller marknadsföring?

Intressant att se är även att vänsterpartiet är nästintill lika miljövänligt som miljöpartiet. Att miljöpartiet leder i krav på miljön nog ändå rätt skönt. Hur ska vi annars se på partinamnet? Går det att anmäla ett parti för falsk marknadsföring med anledning av partinamnet? Tror inte riktigt det. Skulle det gå så borde Folkpartiet anmälas som vågar fortsätta att kalla sig liberaler utan att vara det. Christoffer Ivarsson skriver mer om detta.

Borgerlig PR-strategi

Vad gäller miljön är det intressant att se hur lite den frågan kommit upp i medier och hur svårt det varit att se igenom den borgerliga PR-strategin. Borgerligheten har aldrig siktat särskilt högt i frågor om miljö och klimat och kommer troligen inte att göra det heller. De är inte intresserade av frågan som sådan även om den kan agera som medel för annat. Det går till exempel att göra grön skatteväxling om man är moderat då sänkningen  av skatt på arbete går ihop med den arbetslinje som förespråkas. Då är det bara smart att nyttja utrymmet till att ta PR-poäng på gröna skatter.

Naturskyddsföreningen är svenska folkets experter

De rödgröna vill i hög grad genomföra de förslag som kommer från Naturskyddsföreningen. Denna förening anser jag bör få stor legitimitet då den har mer än 100 000 medlemmar och har betydande expertkunskap vad gäller miljö och natur. Föreningen bör alltså ses som en lobbyenhet från Svenska folket för miljö i Svenska folkets val i höst. Jag ser helt enkelt att Naturskyddsföreningen bör ha samma eller liknande vikt vid avgöranden av miljöfrågor som SFS- Sveriges förenade studentkårer har vid utredningar och lagförslag som påverkar studenter.

En annan fråga som tagit upp stor plats i valrörelsen är mobbingen av Mona. Det är uppseendeväckande hur väl det har fungerat. Jag har hört frågan om Mona som statsminister komma upp.

“Jag kan inte tänka mig Mona”.

Men varför då?

“Jag vet inte, men hon är väl lite ny…”

Det har helt enkelt aldrig funnits något riktigt bra svar på varför. Anledningen tror jag är just den. Den motsatta Pripps-blå-effekten. Schlingman är känd för att vara en bra reklammakare, inte för att vara en duktig politiker. Han och den moderata alliansen har lyckats skapa olustkänslor inför Mona utan att  någon kan definiera varför. Louise Callenberg skriver även en del om mobbingen av Mona.


Miljökrav i offentlig upphandling

Offentlig upphandling används då och då som ursäkt för att ställa miljö- och sociala krav när det offentliga köper in varor och tjänster. Problem har funnits men lagen står inte emot strävan för en bättre miljö.

Lagen om offentlig upphandling (LOA) har fått en ny struktur och delvist nytt innehåll 2007. Den tidigare relevanta nyckelparagrafen för upphandling återfanns i;

1 kap, 22 §, Lag (1992:1528) om offentlig upphandling

“upphandlande enhet skall anta antingen
1. det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, eller
2. det anbud som har lägst anbudspris.
Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, skall enheten ta hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, leveranstid, driftkostnader, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service, tekniskt stöd, miljöpåverkan m. m. Enheten skall i förfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandling ange vilka omständigheter den tillmäter betydelse. Omständigheterna skall om möjligt anges efter angelägenhetsgrad, med den viktigaste först. Lag (1997:1068).”

Lagen upphävd 2008-01-01 till förmån för uppdaterad version

Här kan vi se att miljöpåverkan finns med som ett område att tillmäta betydelse vid upphandling. För att komma in i hänsynssfären måste dock upphandlande myndighet hålla tungan rätt i mun och göra följande;

  1. Ange redan i annonsen vad som kommer tillmätas vikt vid viktning anbud emellan
  2. När anbuden kommer in göra en kvalificerad bedömning anbuden emellan och inte automatisk välja lägsta anbudet.
  3. I den kvalificerade bedömningen ingår viss kontroll över att lämnade anbud stämmer med verkligheten.
  4. Bedömningen ska även göras “affärsmässigt”, vilket i hög grad hänvisar det offentliga till att tänka på nytta och kostnader samt till att göra upphandlingen enligt branschens regler.

Dvs. en kommun  t ex kan inte ge ett kontrakt till en lokal aktör bara för att de har goda kontakter.  Kommunen  skulle troligen kunna ge kontraktet till den lokala aktören om kommunen prioriterat miljöpåverkan högt samt t ex snabb service om det är nödvändigt.  Med detta skulle kommunen kunna anlita den lokala aktören även om denne inte har det lägsta anbudet. Detta då under förutsättning att ingen annan aktör har ett mer fördelaktigt anbud på både kostnadssidan samt på miljö och snabb service sidan.

Den nya lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOA

Den nya lagen kom under 2007 och trädde i kraft 1 januari 2008. Lagen får en rejäl omstuvning men i stort så är det samma innehåll. I propositionen (2006/07:128), till lagen anför regeringen att den nya lagen mest är till för uppdateringar och för att införa nya direktiv från EG-rätten.

Proposition: Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (Prop 2006/07:128)

Inledningen till propositionen

“De nya direktiven innehåller bestämmelser om integrering av miljöhänsyn och sociala hänsyn i upphandlingsprocessen. I de båda nya lagarna införs de bestämmelser i direktiven som behandlar dessa frågor.”

Den nya lagen innehåller en betydligt tydligare organisering och även tydlig angivelse av hur man ska hantera frågor om miljömärken, delvisa standarder och sociala hänsyn. Remissinstanserna svarar på diskussionen om införande av mer tydliga regler kring miljö och sociala krav på olika sätt.

Remissinstansernas svar, i urval

Propositionen (prop. 2006/07:128) s. 194-196

“Naturvårdsverket framhåller att offentlig upphandling är en av de viktigaste drivkrafterna för att påverka företagens miljöarbete i riktning mot ständig förbättring av produkters och tjänsters miljöprestanda. Verket är därför av uppfattningen att det alltid skall ställas för upphandlingen relevanta miljökrav.”

“Tjänstemännens centralorganisation konstaterar att bestämmelsen inte innebär någon tydlighet rörande hur de kraven kan se ut, vilket man anser är olyckligt. Vid upphandling av tjänster skall alltid ställas krav på att arbets- och anställningsvillkor inte får vara sämre än vad som är normalt på den ort där arbetet utförs och att det vid varuupphandling skall ställas krav på att grundläggande ILO- konventioner efterlevs, vilket tydligt bör framgå av lagens förarbeten.”

“Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) ifrågasätter inte värdet av miljöförbättring, jämställdhet, arbetsmarknadspolitik och andra sociala mål men anför att fler mål innebär fler krav, vilket försvårar en utvärdering av de olika anbuden. Man anför vidare att problemet för den upphandlande enheten blir att bedöma vilka kriterier som är viktigast och att värdera dessa sinsemellan. Man menar att risken är att vi enbart får fler felaktigt genomförda upphandlingar, fler samhällsekonomiskt kostsamma rättsprocesser och att inget av målen uppnås samt att sociala mål bör uppnås genom tillämpning av regelverken inom respektive lagstiftningsområden.”

“Domstolsverket anser att formuleringen ”förenliga med gemenskapsrätten” är en allt för uddlös och intetsägande formulering och man anser det vara otillräckligt och efterfrågar ett klargörande hur den svenska hållningen beträffande dessa hänsyn ska komma till uttryck i regelverket.”

Det märks förstås att remissinstanserna tänker från sin egen synvinkel. Vilket de förstås även ska göra. Naturvårdsverket och TCO är mycket positiva till integreringen av miljö respektive sociala hänsyn. ITPS framhåller problem då detta förstås kan göra upphanding något komplicerad men egentligen bör det inte leda till fler överklaganden om upphandlingen bara genomförs tydligt. Domstolsverkets invändning är fullt rimlig då “förenlig med gemenskapsrätten” är enormt svårt att överskåda då denna rättviseapparat uppvisar betydliga likheter med ett amerikanskt system (med Svenska ögon mått) med stor betydelse och rättsskapande verksamhet genom prejudikat samt ett omfattande juridiskt system med flera system inom systemet (jämför delstaterna i USA med medlemsstaterna i EU). Hur som helst inga direkta invändningar för integreringen har framförts, bara procedurer och påpekande om att det blir krångligt med hänsyn.

Alternativ till antaganden av anbud i nya lagen

Den nya lagens motsvarighet till ovanstående 1 kap, 22 §, om hur kontrakt antas heter numera 12 kap 1 § (snygg vändning på siffrorna där)

12 kap, 1 § LOA

“En upphandlande myndighet skall anta antingen
1. det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller
2. det anbud som innehåller det lägsta priset.
Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, skall myndigheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd.
En upphandlande myndighet skall i annonsen om upphandlingen eller i förfrågningsunderlaget ange vilken grund för tilldelning av kontraktet som kommer att tillämpas.”

Det är tydligt att paragrafen förändrats, men däremot så har jag här inte föresatt mig för att analysera den kritiskt. Den förefaller ha mer eller mindre samma andemening.

I propositionen, sidorna 196-202, finns efter denna inledning om miljö och sociala frågor en fördjupning i ämnet med anledning av de särskilda paragrafer som införs som rör tekniska standarder och miljömärkning i nya lagen, 6 kapitlet, LOA. Däri finns mycket god läsning som jag rekommenderar. Propositionen går igenom några av de viktigare rättsfallen på området somt slår fast att EU premierar miljöhänsyn, och att denna ambition har höjts på senare tid. EU fördragets artikel 6 anges som grund för EU att tillmäta miljöhänsyn. Bland annat så anges att det inte är omöjligt att anta ett högre kostnadsmässigt anbud om det kan motiveras med miljöhänsyn (mål C-379/98 PreussenElektra AG mot Schhleswag AG, REG 2001 I-02099). I ett senare rättsfall fastslås att om miljö (eller andra faktorer) än pris tillmäts hänsyn så ska den upphandlande enheten även kontrollera att lämnade uppgifter stämmer C-448/01 (C-448/01 EVN AG och Wienstrom GmbH mot Republik Österreich, REG 2003 I-14527). En rimlighet då LOAs mål är att öka konkurrensen och ge lika villkor för företag.

SLUTSATS

Det går mycket väl att ställa miljökrav och andra relevanta krav i upphandling men det kräver något mer arbete och det kräver något mer analys och kontroll från upphandlings enheten. För att få ner våra kollektiva koldioxidutsläpp för en framtida god miljö så är denna extra arbetsinsats värd det. Detta innebär förstås att vi i region Sveirge behöver utbildade medborgare eller bosatta som är kompetenta att göra dessa analyser.