- Fotograf i Uppsala!

Posts Tagged ‘Politik’

Slav eller bara underbetald

SSU hade nyligen kongress i Uppsala och detta satte fngret på en intressant fråga inom utbildningssfären, nämligen doktoranderna. Det är en fråga som belyses från gång till gång såsom dokorander behöver anställningar, doktorander behöver stöd från universiteten till sitt fackliga/studentkårsarbete osv. Kort om vad en doktorand är finns hos HSV. Det som faktiskt sällan sker är att någon vågar förklara hur illa det kan vara för en doktorand, även om försök görs.

Doktroander och skuggdoktorander arbetar och utför en stor del av den forskning som Sverige producerar. I ersättning får de allt från; inget alls, till mat-och-husrum, till 6000 kr, till 15 000 kr till 20 000 kr. Om doktoranden är utländsk så är risken högre för att hamna i det lägsta utfallet. Detta kan många gånger liknas vid slavarbete då doktoranden är tvungen att följa sin professors minsta vilja för att inte bli bortvisad från sin forskargrupp. Det är inte alls säkert att doktoranden är antagen och registrerad såsom doktorand. Utan antagning blir doktoranden sorgligt utan alla de formella rättigheter som tillkommer en antagen doktorand. En icke-registrarad, icke-antagen doktorand, dvs. en fullblods skuggdoktorande kan därför vara tvungen att arbeta alla dygnets vakna timmar hos sin professoer för att inte riskera att bli utkastad från landet. Utan professor som mecenat så ryker uppehållstillståndet.

På SSUs kongress fanns en fråga om anställning för doktorander med. Det är något oklart exakt hur motionen var ställd och varför förbundsstyrelsen, liksom kongressen valde att avslå denna. Det viktiga är dock att SSU och alla andra förstår att anställningar av doktorander är väsentligt för Sverige som kunskapsnation, för forskningen i helhet. Detta är ingen liten fråga utan en av de viktigare för de som på allvar vill bekäma dåliga villkor och slavarbete/tvångsliknandearbete i allmänhet. Detta ska man komma ihåg när man diskuterar doktorander, även om det är lätt att hamna i en romantiserad syn där doktoranden älskar och brinner så pass mycket för sin forskning att anställningar är onödigt. Anställningar och ordentliga antagningar är inte onödigt utan gör att forskningen kan bli ännu bättre och det är även en frågan om mänsklig värdighet och om att inte göra skillnad på människor.

PärAnders Söderström skriver insatt om doktorander samt ger även adress till SSU att återkomma med ett svar på sitt agerande och en förklaring vad de egentligen tog för beslut. Jag hoppas att han får ett svar, och kanske även en kursändring för SSU.


Debatt om kårer i riksdagen

Igår sent på kvällen höll riksdagen debatt om kårobligatoriet. Flera bra frågor ställdes, tyvärr besvarades bara några få. Alliansens företrädare diskuterade kårobligatoriet sakligt men hade ändå ingen annan förklaring till avskaffandet än den av juridiken icke erkända princip om föreningsfrihet vad gäller denna fråga. Det går alltså tillbaka på tro – eller ideologi om du är mer bekväm med den terminologin. Miljöpartiets Lage Rahm frågade gång på gång om underlag för propositionen. “hur har ni räknat ?”. Mikael Damberg från S frågade varför direktiven för utredningen som till en tredjedel ligger till grund för propositionen om avskaffande av kårobligatoriet är skrivna för att stärka studentinflytandet. Utredningen konstaterar att inflytandet inte kommer att stärkas ens med ett statsanslag om 310 kr per heltidsstuderande student per år. Varför skulle inflytandet stärkas men en knapp tredjedel av samma anslag. Varken centerns Ulrika Carlsson, moderaternas Lars Hjalmered eller företrädarna från folkpartiet eller kristdemokraterna kunde ge ett svar förutom tystnaden som vitnar om att någon måste offras för friheten. Någon, är den ensamme studenten som utan en framtida stark organisation riskerar att företa drastiska åtgärder i sin desperation. Det är vad människan gör när hon inte finner någon utväg.

Hur allvarligt ser Lars Leijonborg på sitt eget förslag och på dess faktiska konsekvenser? Den frågan är berättigad då ministern inte behagade närvara under denna hans egen debatt. För att göra det än mer tydligt så finns inget underlag för beräkningar, inga svar och heller ingen konsekvensanalys. Det enda som finns är ministerns sekretess, förslagsgivarnas tystnad och ett förslag som är ett hån mot alla de som arbetar i det tysta, utan lön och utan egen vinning.

– Post From My iPhone


Coola kvinnor ta plats

Det finns uppenbarligen coola kvinnor vart än man vänder sig. Jag ser dem överallt omkring mig men vem hade trott att t ex ukrainas bidrag i eurovision skulle framföras av en kvinna som i sitt yrke inte bara söker att behaga och nöja sin omgivning utan även slåss för världens alla misshandlade kvinnor. I like! Patos och tro på en bättre värld.
– Post From My iPhone


Elever inte värda inflytande

Att fastna i diskussioner om betyg på lärare tror vi är dumt”

Nej, men då är det viktigare att fastna i diskussioner om “försittning” som komplement till “kvarsittning” som regeringens skolpolitik antyder idag, eller om att det ska vara mer disciplin i skolan generellt, utan större bevis från eleverna om att det är ett problem med disciplinen i skolan. Tack, Björklund, du är verkligen en demokrat. Berätta för de små eleverna varför du hellre straffar än låter dem bestämma över sin egen utbildning?

Se förövrigt Sveriges elevråds centralorganisation
De för ett bra resonemang kring vad en skola egentligen ska syssla med och vad som är skillnaden mellan domstolar och övriga instanser i samhället sanktionerar en handling.


Social omvårdnad och spec. sjuksköterskor

Sociala omvårdsprogrammet läggs ner runt om i landet. Högskoleverket,HSV drog in rätten att utfärda examen i ämnet social omvårdnad och därmed finns inga incitament för högskolorna att behålla programmet, eller för nya studenter att söka in på programmet. Sådana här förändringar kan ske och är inte så dramatiskt. Det som dock är dramatiskt är hur studenter som under de år från beslut om nedläggning till dess att programmet läggs ner behandlas.

 

I Uppsala ledde detta till att de studenter som kommit längst i programmet ständigt stötte på problem. Skulle de få någon praktik? Skulle det bli någon ordentlig fördjupning? Skulle de få läsa Kognitiv beteende terapi, KBT som utlovats (förövrigt en riktig bristvara inom vården)? Om studenterna och studentkåren, inte själva ingripit så skulle nog var och en av ovanstående frågor ha kommit på skam. Med studenternas eget ingripande så blev dock situationen bättre, även om det nog inte kan kallas förstklassig utbildning att behöva kämpa för att få det som står i utbildningsplanen.

 

Den här situationen fick en fortsättning då det sociala omvårdnadsprogrammet i Uppsala morfade om sig och blev till ett socionomprogram med examensrätt från HSV och allt. Då missgynnades den särskilda del som har en inriktning mot barn och unga inom det gamla sociala omvårdnadsprogrammet igen. Många studenter hade sökt in på sociala omvårdnadsprogrammet och trott att de sökte till just en av två delar av programmet. Det fanns en del som riktade sig mot barn och unga, och en annan som riktade sig mot äldre och funktionshindrade. Plötsligt så gällde inte längre studenternas ansökan. De skulle bli tvugna att söka inriktning igen, när det var dags att splitta programmet i de två inriktningarna. Det här gick studenterna inte med på och efter protester och ett förslag från studenterna till fakultetsnämnden så fick studneterna sin utbildningsinriktning. 

 

Detta är förstås exempel på studentinflytande och behovet av sådant men det är inte det jag vill tala om utan nu jämförelsen med Gävle. Där läser jag att det även har funnits ett socialt omvårdnadsprogram och att studenterna erbjuds att läsa vidare inom socionomprogrammet (dessa två är ofta mycket likartade men sociala omvårdnadsprogrammet är kortare i tid). Problemet är att inte alla studenter erbjuds en plats utan att det ska lottas mellan studenterna om vilka som får gå vidare! Lottas! 

 

Först drar högskoleverket och lärosätena undan mattan för studenterna då de inte har en välkänd examen och inte heller en examen som finns kvar. Sedan så begränsar de studenternas möjligheter att läsa vidare och även studenternas möjlighet att få ett erkännande och en ny sorts examen i ersättning för den gamla. Så här får det inte gå till. Att examensrätter och examensvarianter kommer och går är en sak, men det är inte studenterna som ska drabbas.

 

Jag hoppas för all del att de studenter som går på programmen för specialistsjuksköterskor på KI och Uppsala fortfarande får en god utbildning samt hjälp och stöd genom ordentlig och obligatorisk studievägledning, till hur de kan få den examen eller en annan likvärdig eller bättre. 

 

Det är inte studenternas fel att högskoleverket inte längre anser att social omvårdnad ska finnas inom högre utbildning, det är heller inte studenternas fel att väl meriterade lärosäten inte kan skilja på vetenskapsområdena omvårdnad och medicin, sjuksköterskor och läkare. Det är enbart studenternas fel att det litade på sina lärosäten att erbjuda dem en god utbildning, ett fel som jag hoppas att aldrig blir ett fel då lärosäten ska erbjuda just det, god utbildning.