- Fotograf i Uppsala!

Posts Tagged ‘Uppsala studentkår’

Uppföljning hobbykurser

Akademisk frihet har nyligen bloggat om allt som är värt att blogga om vad gäller akademisk frihet, hobby kurser och den farliga inriktningen på Svensk högskolepolitik.

För att följa upp min tidigare mycket beklagliga felcitering/felanvändning av uttryck så vill jag gärna peka till Akademisk frihets inlägg – där hopsan, även forsknings- och utbildningsministerns sakkunniga har gjort ett inlägg.

Det är beklagligt att uttrycket Hobbykurser har kommit upp som ett begrepp.


Variation för studenternas bästa

Jag har blivit citerad och det känns inte bra. Jag tror att det är det här som man lär ut i medieträning, en träning som jag bland annat fått från Sveriges förenade studentkårer.

“Du skall ALDRIG säga något som går att klippa ut och isolera från sammanhanget”

Jag har haft en intervju med Sveriges Radio Uppland för cirka två år sedan där jag nog råkat slänga mig med termen hobbyuniversitet.  Detta var en reaktion på att det fanns och fortfarande finns för få kurser som går att lägga till en ordinarie examen såsom biämne eller huvudämne om man inte räknar grundkurser. Det finns däremot många kurser av bildande karaktär, både med tvärvetenskapliga ämnen och lite ovanliga titlar. Det finns även många kurser som går att läsa som grundkurser och senare bygga vidare på. Sommarkurser kan alltså användas som en rekryteringsbas för framtida studier. Detta ser vare sig jag, eller Uppsala studentkår som ett problem.

Det som däremot är mycket svårt är att som student nyttja sommaren till att läsa in kurser som man ändå skulle ha läst inom sitt studieprogram. Sett isolerat så är det bra för studenter som önskar göra på detta viset. Sett med ett bredare perspektiv kan det även vara en nödvändighet då många studenter har svårt att finns sommarjobb och därmed känner sig tvingade att studera även på sommaren för att inte stå tre månader utan försörjning.

Att söka försörjningsstöd (socialbidrag) från kommunen är ofta mycket svårt, då många kommuner slentrianmässigt avslår ansökan om försörjningsstöd från studenter med motiveringen att de är studenter. CSN har även (åtminstone tidigare) anfört att studiebidraget ska gå att leva på även under sommaren, trots att det kan konstateras att det redan i dagsläget kan vara svårt att klara sig på CSNstödet under terminerna.

Förövrigt hittade jag den här budgtetkommentaren på CSNs hemsida. Hur bra som helst!


Genuskodade tal

Många gånger har jag hört frasen:

“men, du kan väl inte mena, att det skulle finnas möjligheter till genusanalyser inom naturvetenskapen och tekniken. Den är ju neutral”

Neutral my ass!

Personnummer
Vår stat ger oss siffror som människor. De utgår från när vi är födda och sedan får vi fyra siffror till. Tidigare kom de två första från var i landet vi var födda, eller om vi var födda utomlands. Nu spelar de siffrorna ingen roll längre. Efter dessa kommer en siffra som är jämn om vi är genetiska kvinnor och ojämn om vi är genetiska män. Vad intersexuella människor har för siffra har jag faktiskt ingen aning om då systemet är ytterst binärt. Sist kommer en kontrollsiffra.

Detta innebär att vi i staten Sverige delvis har gett talen kön. Ojämnt för män och jämnt för kvinnor. Hör valet av siffra till vart kön ihop med att kvinnor har en dubbel (jämn) uppsättning gener, medan män bara delvis (ojämn) har en dubbel uppsättning?

Ojämna och jämna tal
Innebär detta även att om vi ser tal med genusglasögon så skulle 1, 3, 5, 7 och 9 vara lite annorlunda från 0,2, 4, 6, och 8?  Hur ska man se på 0:an? Är den värdefull för att den är annorlunda, eller är den värdelös för att den saknar värde?

Primtal
Om då både 1, 3, 5, och 7 är primtal (alltså inte 9) och i synen från talteoretiker smått fantastiska och nästintill magiska (kanske emotsagdt från andra delar) så kan man även fundera över hur detta relaterar till vår värld och hur det hypotetiskt skulle kunna forma vår världsbild. Hur formar talsystem och talteori oss och tvärt om? Är män bättre än kvinnor för att de även är besläktade med primtalen eller är primtalen besläktade med manligt konnoterade tal för att de varit härskande i världen? Eller är det både ock? (hemska tanke, går det att hitta alternativa lösningar som inte är binära från denna binärt kodade diskussion?)

Klart att det finns genus i matematik!
Vad är genus? Ett kulturellt pålägg på det som är ursprungligt och möjligen neutralt. Vad är matematik – möjligen ursprungligt och neutralt, precis som juridik, ord eller något annat, men har inte alla dessa sedan fått eller finns inte möjligheten eller risken att dessa får en genuskod? Jag tror det och jag tror inte bara att det handlar om hur man undervisar i ett klassrum utan även hur man tänker om tal, om hur de som konsekvens beskrivs och hur de sedan kan användas. Genus är inte bara något som simmar runt i samhället, där borta utan är relationen mellan samhälle, kultur och det som kallas vetenskap, sunt förnuft, tradition eller något annat som brukar karaktäriseras som neutralt.

Om vi inte hade talat om talen ( 1, 3, 5, 7, 9 ) kontra ( 0, 2, 4, 6, 8 ) utan skrivit (ojämna) kontra (jämna) tal så hade konnoteringen kunnat vara en annan. Är jämna tal ursprung och ojämnt tillägg eller avvikelse från ursprunget pga dess prefix “O” som avskiljer det från roten “JÄMN”? Finns det en kvinnlig och manlig association till ursprung eller norm och avvikande från normen?

Vem kom först hönan eller ägget eller ska vi säga Adam eller Eva, ägget eller spermien, X eller Y, 0 eller 1?


Slav eller bara underbetald

SSU hade nyligen kongress i Uppsala och detta satte fngret på en intressant fråga inom utbildningssfären, nämligen doktoranderna. Det är en fråga som belyses från gång till gång såsom dokorander behöver anställningar, doktorander behöver stöd från universiteten till sitt fackliga/studentkårsarbete osv. Kort om vad en doktorand är finns hos HSV. Det som faktiskt sällan sker är att någon vågar förklara hur illa det kan vara för en doktorand, även om försök görs.

Doktroander och skuggdoktorander arbetar och utför en stor del av den forskning som Sverige producerar. I ersättning får de allt från; inget alls, till mat-och-husrum, till 6000 kr, till 15 000 kr till 20 000 kr. Om doktoranden är utländsk så är risken högre för att hamna i det lägsta utfallet. Detta kan många gånger liknas vid slavarbete då doktoranden är tvungen att följa sin professors minsta vilja för att inte bli bortvisad från sin forskargrupp. Det är inte alls säkert att doktoranden är antagen och registrerad såsom doktorand. Utan antagning blir doktoranden sorgligt utan alla de formella rättigheter som tillkommer en antagen doktorand. En icke-registrarad, icke-antagen doktorand, dvs. en fullblods skuggdoktorande kan därför vara tvungen att arbeta alla dygnets vakna timmar hos sin professoer för att inte riskera att bli utkastad från landet. Utan professor som mecenat så ryker uppehållstillståndet.

På SSUs kongress fanns en fråga om anställning för doktorander med. Det är något oklart exakt hur motionen var ställd och varför förbundsstyrelsen, liksom kongressen valde att avslå denna. Det viktiga är dock att SSU och alla andra förstår att anställningar av doktorander är väsentligt för Sverige som kunskapsnation, för forskningen i helhet. Detta är ingen liten fråga utan en av de viktigare för de som på allvar vill bekäma dåliga villkor och slavarbete/tvångsliknandearbete i allmänhet. Detta ska man komma ihåg när man diskuterar doktorander, även om det är lätt att hamna i en romantiserad syn där doktoranden älskar och brinner så pass mycket för sin forskning att anställningar är onödigt. Anställningar och ordentliga antagningar är inte onödigt utan gör att forskningen kan bli ännu bättre och det är även en frågan om mänsklig värdighet och om att inte göra skillnad på människor.

PärAnders Söderström skriver insatt om doktorander samt ger även adress till SSU att återkomma med ett svar på sitt agerande och en förklaring vad de egentligen tog för beslut. Jag hoppas att han får ett svar, och kanske även en kursändring för SSU.


Debatt om kårer i riksdagen

Igår sent på kvällen höll riksdagen debatt om kårobligatoriet. Flera bra frågor ställdes, tyvärr besvarades bara några få. Alliansens företrädare diskuterade kårobligatoriet sakligt men hade ändå ingen annan förklaring till avskaffandet än den av juridiken icke erkända princip om föreningsfrihet vad gäller denna fråga. Det går alltså tillbaka på tro – eller ideologi om du är mer bekväm med den terminologin. Miljöpartiets Lage Rahm frågade gång på gång om underlag för propositionen. “hur har ni räknat ?”. Mikael Damberg från S frågade varför direktiven för utredningen som till en tredjedel ligger till grund för propositionen om avskaffande av kårobligatoriet är skrivna för att stärka studentinflytandet. Utredningen konstaterar att inflytandet inte kommer att stärkas ens med ett statsanslag om 310 kr per heltidsstuderande student per år. Varför skulle inflytandet stärkas men en knapp tredjedel av samma anslag. Varken centerns Ulrika Carlsson, moderaternas Lars Hjalmered eller företrädarna från folkpartiet eller kristdemokraterna kunde ge ett svar förutom tystnaden som vitnar om att någon måste offras för friheten. Någon, är den ensamme studenten som utan en framtida stark organisation riskerar att företa drastiska åtgärder i sin desperation. Det är vad människan gör när hon inte finner någon utväg.

Hur allvarligt ser Lars Leijonborg på sitt eget förslag och på dess faktiska konsekvenser? Den frågan är berättigad då ministern inte behagade närvara under denna hans egen debatt. För att göra det än mer tydligt så finns inget underlag för beräkningar, inga svar och heller ingen konsekvensanalys. Det enda som finns är ministerns sekretess, förslagsgivarnas tystnad och ett förslag som är ett hån mot alla de som arbetar i det tysta, utan lön och utan egen vinning.

– Post From My iPhone


Förenade studenter – eller öar?

Uppsala är ett myller av föreningsliv och detta märks även i studentvärlden. Det finns föreningar för de flesta utbildningsinriktningar som på något sätt går att definiera och skilja från en annan inriktning. Dessa är ibland kopplade till studiebevakande verksamhet och om så är, är de därmed inte formellt men de facto en del av Uppsala studentkårs verksamhet. Notera att det dock inte är så formellt.

Nu dyker då frågan om sektioner i Uppsala studentkår (US) upp och i dess kölvatten även en lobbyism för att föreningen Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN) ska söka och erkännas som egen kår. Om sektioner bildades inom Uppsala studentkår så kan det bli både bra och dåligt, det går till viss del att jämföra med Autonomiutredningen. OM det blir bra så blir det bra, men det går inte att förutse direkt från utredningen, eller från Uppsala studentkårs stadgar. Det handlar förstås om avtal och förhandlingar mellan parterna och om det sedan även går att få det avtalade att hålla.

Jag tror att det går att göra sektioner och att det går att göra bra. Det mesta handlar om inställning och om att vilja förena studenterna och att förena studenternas röster för att tala med hög och klar stämma i lägen när det gäller. För att tala högt och klart behöver man vara förenade bakom den rösten. Med sektioner kan de delar av studentinflytandet och utbildningsbevakningen som sker på den ytterst lokala nivån kopplas tätare samman, tydliggöras med det som Uppsala studentkår gör. Det skulle innbära inte bara att jag som enskild student på en kurs har lättare för att se igenom systemet utan även att Uppsala studentkår skulle ha lättare att tillvarata de röster som finns på alla nivåer. En av de rösterna, och det är en mycket stark röst, kommer från studenterna på teknatfakulteten och UTN. Som sektion och formell representant blir den rösten ännu starkare. Men tänk efter ordentligt hur sektioner ska genomföras, det är, och ska inte vara enkelt att genomföra organisationsförändringar.

Att delar av Uppsala studentkår skulle brytas upp och söndra studentrösten tror jag dock inte är lika bra. Uppsala studentkår skulle bli mindre och förlora sin pondus som störst (30-35 000 studenter), äldst (160 i år) och drygast (1/8 del av SFS). Det skulle ge alla Uppsalastudenter mindre inflytande och det skulle vara svårare för Uppsala studentkår att hävda sig som “typ, den bästa kåren” i Sverige i frågor där det gäller. Det skulle drabba samhällsvetare, teknologer, språkvetare, medicinare, lärare, filosofer, jurister och naturvetare lika, och det skulle inte vara bra för någon av fakulteterna och inte heller för UTN. Nu kan ju en teknolog eller kanske naturvetarstudent tänka att är det inte bättre att vara egen kår då vi får 100% av frågorna gentemot 25% av utrymmet på Uppsala studentkår? Jag säger nej, det är inte så enkelt. Det handlar för det första inte alls alltid om att studentgrupper har diametralt olika frågor som alltid står emot varandra. I det stora flertalet av frågor såsom “höjt studiemedel”, “fler bostäder”, “bättre pedagogik” så gynnas alla studenter och alla studenter är villiga att skriva under på att de är viktiga. Fler studenter betyder mer genomslagskraft.

För det andra så innebär storleken på teknolog och naturvetarfakulteten (TekNat) om 4500 helårsstudenter (HÅS) inte alls att inflytandet från den fakultenten enbart uppgår till den fjärdedel av universitetets totala antal helårstudenter 20 000 som fakulteten utgör. Uppsala studentkår har nyligen varit på SFSFUM där en betydligt större del än 25% var från teknatfakulteten i Uppsala delegationen. Samrådet med studiebevakarna/utbildningsbevakarna på teknat fakulteten är även många gånger bättre utvecklat och mer tätt än med många andra fakulteter. Troligen då teknat har heltidsarvoderade bevakare. Troligen av samma anledning är teknatfakulteten mer aktiv i utformandet av kårens remisser och får därmed in mer av sina frågor i det slutgiltiga svaret 4500 HÅS blir 20 000 HÅS och blir genom SFS slutligen 250 000 studenter (vad kan det vara i HÅS – kanske ca 150 000). Snacka om inflytande!

Slutligen, så vill jag helt enkelt ha kvar teknologer och naturvetar inom hela Uppsalas studentparaply. Jag vill se att studenter kan vara enade och jag vill inte tro att curlingbarnens, egocentriska världbild ska få regera. Flytta perspektivet och se nyttan med helheten, ty Uppsala studentkår är coolare än Lunds 17 samlingskårer eller Linköpings treenighet!


Det bittraste…

Uppsala studentkårs konstituerande fullmäktige idag, var nog det bittraste jag sett i mitt liv. Alla var förstås inte bittra, men att börja ett år på detta sätt är inte värdigt och inte roligt. Jag önskar de valda inte någon särskild lycka, då mitt parti stod på den förlorande sidan. Det handlar förstås om åsikter och politik, hur mycket borgare och allmän debattörer med fötterna i högerns jord än vill få det till att borgerliga åsikter är neutrala (Hur tänkte de då? Troligen gammal hävd…).

Det är tragiskt…det är vad det är.


Kårvalet 2009 – fortsatt högt deltagande

VALRESULTATET ÄR KOMMET
-och jag visste det redan kl. 20.01

Stora vinnare är Piratstudenterna med 9 mandat mot årets 5. Förlorare är S-studenter med 6 mandat mot årets 8. I övrigt förlorar partierna något mandat eller ligger still. Årets mållinjessnubbel är Rädda Carolina som skulle ha kommit in om bara så få som 2-5 personer hade röstat på partiet.

Så vad händer nu?
Partierna måste komma överrens om hur de ska rösta i fullmäktige och det innebär att en konstallation måste bildas. Blir det samma partier som förra året eller kommer de förändrade röstsiffrorna att ändra på läget för nästa år? Vi får se den 27 april då konstituerande fullmäktige hålls. Tills dess är det partiernas hemlighet om hur överrenskommelsen ska se ut.

[Gallery not found]

Se mer på Uppsala studentkårs hemsida eller kårvalets hemsida


Kl 20.00 är det slut

Kårvalet går in på upploppet och kl. 20.00 är det slut.
Så se till att rösta nu alla kårmedlemmar!
www.karvalet.nu ska du gå in på!

Under dagen kommer partierna att ha sista chansen att värva nya medlemmar och nya röster. Valutskottets informatörer har även de sista chansen att värva röstar och berätta allt de vet om kåren. Den som lyckas riktigt bra i sitt informationsarbete kommer förstås att bli rikeligen belönad.

När valet gått in i sin vilande fas så kommer valutskottet att sitta och räkna röster, var och en…eller så var det ett modernt internetval, så vi har resultatet på några sekunder. Däremot så vill vi kontrollräkna lita och se att det går att presentera för alla deltagare på valvakan.

Valvakan blir för övrigt på Västmanlands-Dala nation, i puben, precis som det brukar vara ;-) Kom kl. 19, se de sista röstande, och njut av spänningen ända till resultatet presenteras. Sedan är det bara att börja fundera på vilka partier som måste samarbeta nästa år.


Kårvalsdebatt

Det har varit valdebatt i Uppsala studentkårs kårval,

debatten avlöpte väl med många deltagare och med direktsändning från studentradion. På minussidan kan man märka lite strul med tekniken och då förstås att det uteslutande var män som debatterade. Inget fel på män, men VAR ÄR KVINNORNA!!!

Som ledamot i valutskottet vet jag inte riktigt hur valutskottet hade kunnat agera annorlunda för att få en mer jämn könsfördelning. Debatten kunde förstås ha fått bestå av två debattörer, en kvinna och en man, med olika tider för debatter. Det kunde förstås också ha varit så att valutskottet valt och ringt upp de vi önskat till debattörer, men det kan ju verka något odemokratiskt eller översittande. Hur skulle vi ha gjort det annorlunda egentligen? Vi hade kunnat ringa partier och fått dem att överväga att skicka en annan kandidat, eller att skicka sina presidiekandidater om de är kvinnor.

Jag finner själv ingen bättre idé än min första kvoterade idé med en man och en kvinna från vart parti men fråga två blir då om det är rätt att då göra helmanliga och helkvinnliga debattgrupper eller om det ska vara blandat?

I sakfrågor kan man som gammal kårräv märka att en eller annan kandidat inte är fullt insatt i kåren, men å andra sidan vet man att bara vilja och grundförståelsen för demokrati, gräsrotsförankring och folkrörelsebildning finns så går allt annat att lära sig. Det handlar ofta om inställning och ledarskap.

I sakfrågor fanns det vissa tydliga skillnader, andra nyansskillnader och så en del relativt samstämmigt. För att avgöra själv så lyssna på Studentradion. De kommer att sända debatten genom lyssna-igen-funktionen på radions webbradio från och med imorgon torsdag den 16 april.

Bilder från debatten finns i mitt galleri

Rösta i Uppsala studentkårs kårval 2009!


Deadline:
kl. 20.00
tisdagen den 21 april


www.karvalet.nu


Jubileumsbal 160

Uppsala studentkår fyller 160 i år och det ska inte bara till mingel och tårta utan även en jubileumsbal. Det blir en bal med 160 gäster och det blir en bal med mycket roligt. Bland annat innehåller balen att Hanna kl. 05.17 undrar hur hon ska kunna skriva ut något då Hanna inte har något inlogg på kåren. Det ska även bli intressant att se hur sånghäftena blir i slutändan och så förstås hur namnskyltarna blir. Det är roliga saker…. ;-)

Helt ärligt så tycker jag ju att det är roligt men nu får det vara nog. Nu ska Hanna sova för imorgon kommer att bli en sjukt bra dag!

 

Efter helgen så får ingen missa Ergo då det drar ihop sig till kårval och då det kommer stå en massa saftigt och matnyttigt i kårtidningen.


Autonomi med Akademiska senaten

Uppsala universietet har en akademisk senat.

Vi har talat om autonomi. Det framgår att ingen vet något, för hur kan vi veta något om det som, om det genomförs, till stor del kommer att bli en förhandlingsfråga för lärosätet och staten och som om vi studenter och lärare har tur, även kommer att involvera oss i processen? 

Det är lätt att säga att autonomi är bra då man bara kan se till det som försvinner och samtidigt hänvisa till att mycket som man vill ha kvar, kan få vara kvar. Det är lätt att säga att det är inte med vilje som perspektiven “hållbar utveckling” och “pedagogisk meritering” tas bort utan att det är för att förenkla. Jag vill veta varför just dessa perspektiv inte fick plats i det nya förslaget till lag för högskolor. Är det kanske för att man inte vill ha just dessa perspektiv inom högre utbildning. I sådant fall så gillar jag inte denna utredning.

En annan fråga som är intressant är de tre benen eller möjligen dualiteten mellan lärare och student. Studenterna kommer aldrig att vara mäktiga och kraftfulla i en miljö där de är längst ner i hierarkin om de inte samtidigt har en stark organisering med sig. Det funkar så, en svagare part har ingen chans utan skyddslagstiftning eller massiv organisering. Detta innebär att antingen så måste studenterna få en stark rättsäker ställning med maktmedel inom universitetet eller så måste de få ha en stark organisering. ATt avskaffa kårobligatoriet i detta nu innebär inte att organiseringen stärks utan att den försvagas massivt.


Leijonborgs diktatur

Kårens jämlikhetsombud, Ina Sörlid är en fena på det litterära och har lagt upp en fin historia om hur kårlivet skulle se ut om Leijonborg får välja. Det kallar jag Leijonborgs diktatur då det till synes finns en ganska god grund för kårernas existens och verksamhet men då Leijonborg ändå väljer att avskaffa dess möjlighet att existera. Det vore lika roligt om Leijonborg förstatligade skolan (eller är det ludermässiga Major Björklund som med piska som driver den tesen?) och sedan avskaffade kommunalskatten. Där har vi kårobligatoriets kärna, en oganisation som inte längre har någon finansiering. En organisation som också till viss del skolar politiker som inte kommer från välkända politiker familjer, från stockholm från överklassen. En organisation som utan sitt skatteunderlag skulle bli tvunget att tigga allmosor från folket, kommuninvånarna. Hur roligt tror ni det blir.

“Snälla fru Agda, skulle du kunna tänka dig att skänka 10 kronor till bygget av den nya vägen till stockholm?”
“Nej, kära kommunalpolitiker, inte har jag någon anledning till att åka till stockholm”,

eller 

“Nu kommuninvånare har jag bjudit hit Idolvinnaren som ska sjunga lite för oss, medans denne sjunger så får ni hemskt gärna donera en slant till ungdomsmottagningen”


Uppsala studentkår 160-år!

Idag har Uppsala studentkår sin officiella födelsedag, 160 år blir studentkroppen, eller studenternas enade röst i Uppsala eller institutionen. Den har även fått en minst sagt ovälkommen present från högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg, ett avskaffande av kårobligatoret, som inte alls tryggar studentinflytandet. Detta innebär förstås ett slag mot själva kåren, men även ett slag mot studentinflytandet då det i slutänden ändå förvaltas och drivs av studenter i kåren. Mycket går att göra utan kår, men samordning blir det svårt med och det kanske är just det som folkpartistiska Leijonborg vill undvika. Bort med studenters enade röst, de är så mycket lättare att härska över då.

I övrigt så var det en mycket trevlig födelsedag med tårta, mycket folk, gamla rävar och samarbeten. Det var gott kaffe, piller från farmaceuter, konstinstallation till studentinflytandets minne, föreläsning och öppet samtal kring kårens framtid och så valfri dryck och snittar på kalmar nation. Trevligt värre! Jag önskar att jag blir lika firad när det är min tur att bli 160.