- Fotograf i Uppsala!

Posts Tagged ‘val2010’

Djuren har talat

På väg hem från valkvällens valvaka finner jag en skylt uppsatt över Fyrisån. Den menar att de rödgröna har en bättre politik för djur och miljö och därför vill djuren föreslå att vi alla röstar rödgrönt för djurens skull.

Djuren fick sin vilja bara delvis beviljad i och med att långt i från 100% röstade på rödgrönt men väl 43%. Så här i efterhand hade djur och natur kanske fått större sympatier om djuren fått vara med och rösta, men nu vet vi att världen inte fungerar så. Människor måste ta ställning för de svaga, i samhället och för de som inte har en röst. Vi behöver värna de som aldrig får vara med i besluten som djur, natur och vi måste värna de som ännu inte fått en röst som barn och invandrare. I dessa fall är svenska medborgare och andra röstberättigade härskare. En god härskare tar hand om de sina, de som härskaren fått i sin vård.

Filosofi om den gode härskaren som dyker upp både i populärkulturen och i gammalt feodalt tänkande.
Tänk på det alliansen!


Nytt parlamentariskt läge

Valet 2010 gick ju, så här i bakfyllemorgonens kranka blekhet, sisådär. Sverigedemokraterna (SD) är ett parti som ingen av de etablerade partierna vill ha eller kännas vid, men tillräckligt många svenskar vill ha invandrarbroms så frågan får därmed lov att behandlas. Att majoriteten av svenskarna INTE röstade på SD ger mer SD:s egen retorik att i valet mellan invandrarbroms och pensionsbroms så är SD:s politik så pass omänsklig att det är värt att offra pensionärerna. Nu vill ju inget parti offra pensionärer på riktigt och de gör ju inte heller det i sin politik. Rödgröna ger pensionärer samma skatteavdrag som för arbetande och alliansen har inte annonserat om sänkta pensioner.

Tryck på Mp

I Nyhetsmorgon talade Maria Wetterstrand och Peter Eriksson om indignationen att bli klämd av de borgerliga partierna till ett samarbete, genom Fredrik Reinfeldtd taktik att lägga ansvaret på Miljöpartiet (Mp). Maria och Peter är förbannande. Om de inte samarbetar med allianspartierna på den borgerliga kanten så skulle Mp kunna utsees till medlöpare till SD.

Vill ni att SD får bestämma? – jasså inte – varför ger ni dem öppet spår?

eller

Om ni bara hade samarbetat så hade vi i alliansen aldrig varit tvugna att samarbeta med SD.

eller

Vi i alliansen hade gärna samarbetat med Mp. Nu vill de hellre samarbeta med kommunisterna i V så då ser vi oss i M tvugna att samarbeta med ett likvärdigt extrem parti, SD. Tyvärr. Om bara Mp hade varit förståndiga…

Förmildra SD

Det kommer alltså att bli ett enormt tryck på Mp att byta samarbetspartier utan att kräva för mycket i utbyte. Det kommer även bli en kampanj där SD som parti försöker att förmildras och normaliserias genom att med kommunistiska spöken jämställa det med vänsterpartiet (V). Det finns ett kommunistiskt parti i Sverige och det heter just så. Vänsterpartiet har vänt den rena kommunismen ryggen för en mer allmän socialistisk politik, strax till vänster om Socialdemokraterna (S).

Arrogans hos Fredrik liknar Görans

I behärskad ilska gör Maria Wetterstrand i TV en anspelning på Moderaternas (M) arrongans i detta valresultat. En arrogans som tidigare förknippats med Göran Perssons valförlust 2002. M är inkonsekventa i detta val 2010 mot valet 2002.

Reinfeldt anser att Reinfeldt bör avgå

STÄLLNINGSTAGANDE. Ur riksdagens protokoll efter valet 2002:
”En majoritetsregering som får förnyat förtroende av väljarna ska självfallet inte behöva avgå. På samma sätt är det självklart att en majoritetsregering som förlorar sin majoritetsställning i ett val ska avgå. För den som vill undvika att minoritetsregeringar enväldigt och själva tolkar valresultat borde det enligt min mening vara självklart att en minoritetsregering ska avgå om ett val resulterar i att det parlamentariska underlaget skiftar eller är oklart.

[…]

I detta anförande instämde […] Fredrik Reinfeldt”

Reinfeldt anser att Reinfeldt bör avgå

STÄLLNINGSTAGANDE. Ur riksdagens protokoll efter valet 2002:
”En majoritetsregering som får förnyat förtroende av väljarna ska självfallet inte behöva avgå. På samma sätt är det självklart att en majoritetsregering som förlorar sin majoritetsställning i ett val ska avgå. För den som vill undvika att minoritetsregeringar enväldigt och själva tolkar valresultat borde det enligt min mening vara självklart att en minoritetsregering ska avgå om ett val resulterar i att det parlamentariska underlaget skiftar eller är oklart.

[…]

I detta anförande instämde […] Fredrik Reinfeldt”Se

Från bloggen Alliansfritt Sverige

Förövrigt har Åsa Linderborg och Daniel Suhonen för avsikt att registrera “klasskamp” för att färsäkra sig om att Nya Moderaterna inte längre använder stulna budskap.


Rödgrönt valarbete

Det är härligt att få vara med och arbeta i valrörelsen. Det är roligt att träffa många människor och det är en skön stämning. Jag gillar verkligen det rödgröna laget. För att valarbeta själv – det behöver man inte ens vara organiserad i ett parti för – så kan man använda Rödgrönas facebook app.

Jag har gjort det lilla jag kan. Jag vill visa att jag är övertygad om att en Rödgrön regering kommer ge oss ett mer jämlikt, rättvisare och friare samhälle. Därför har jag delat material, talat i debatter, agerat på nätet, diskuterat politik med mina nära och stått i valstugan.

Det finns exempel som cirkulerat på nätet som “Emelies text” som tydligt visar på varför alliansen inte är ett bra alternativ då sjuka kastas ut på gatan i och med utförsäkringen. Alliansen bryr sig om de sjuka men deras politik leder till att sjuka får det sämre än med Rödgrönt och att sjuka i de extremaste fallen blir utförsäkrade. Rödgröna har sett detta och avser att satsa resurser och styra politiken så att alla får rätt till bra vård. Endast det bästa är bra nog åt folket!

Dessvärre tog de borgerliga partierna hem segern i fotbollen i Uppsala men rödgröna kommer igen i valrörelsen och under nästa mandatperiod.


Borgerligt klimat =mobba Mona

Miljön en rödgrön valfråga

Det finns en valfråga som utan vidare diskussion tippar över rösten till de Rödgröna och det är miljön. Naturskyddsföreningen visar i sitt test att de stora partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna är stoppklossar i respektive samarbete. De små partierna har högre grad av miljömedvetenhet, men de borgerliga partierna väljer att ge efter för Moderaterna och Moderaterna är i realiteten den som sätter agendan för miljön på den borgerliga sidan. För de rödgröna är resultatet det motsatta; socialdemokraterna ger med sig för samarbetspartiernas högre miljökrav.

Namn och tagline – varumärke eller marknadsföring?

Intressant att se är även att vänsterpartiet är nästintill lika miljövänligt som miljöpartiet. Att miljöpartiet leder i krav på miljön nog ändå rätt skönt. Hur ska vi annars se på partinamnet? Går det att anmäla ett parti för falsk marknadsföring med anledning av partinamnet? Tror inte riktigt det. Skulle det gå så borde Folkpartiet anmälas som vågar fortsätta att kalla sig liberaler utan att vara det. Christoffer Ivarsson skriver mer om detta.

Borgerlig PR-strategi

Vad gäller miljön är det intressant att se hur lite den frågan kommit upp i medier och hur svårt det varit att se igenom den borgerliga PR-strategin. Borgerligheten har aldrig siktat särskilt högt i frågor om miljö och klimat och kommer troligen inte att göra det heller. De är inte intresserade av frågan som sådan även om den kan agera som medel för annat. Det går till exempel att göra grön skatteväxling om man är moderat då sänkningen  av skatt på arbete går ihop med den arbetslinje som förespråkas. Då är det bara smart att nyttja utrymmet till att ta PR-poäng på gröna skatter.

Naturskyddsföreningen är svenska folkets experter

De rödgröna vill i hög grad genomföra de förslag som kommer från Naturskyddsföreningen. Denna förening anser jag bör få stor legitimitet då den har mer än 100 000 medlemmar och har betydande expertkunskap vad gäller miljö och natur. Föreningen bör alltså ses som en lobbyenhet från Svenska folket för miljö i Svenska folkets val i höst. Jag ser helt enkelt att Naturskyddsföreningen bör ha samma eller liknande vikt vid avgöranden av miljöfrågor som SFS- Sveriges förenade studentkårer har vid utredningar och lagförslag som påverkar studenter.

En annan fråga som tagit upp stor plats i valrörelsen är mobbingen av Mona. Det är uppseendeväckande hur väl det har fungerat. Jag har hört frågan om Mona som statsminister komma upp.

“Jag kan inte tänka mig Mona”.

Men varför då?

“Jag vet inte, men hon är väl lite ny…”

Det har helt enkelt aldrig funnits något riktigt bra svar på varför. Anledningen tror jag är just den. Den motsatta Pripps-blå-effekten. Schlingman är känd för att vara en bra reklammakare, inte för att vara en duktig politiker. Han och den moderata alliansen har lyckats skapa olustkänslor inför Mona utan att  någon kan definiera varför. Louise Callenberg skriver även en del om mobbingen av Mona.


Vänster för välfärden

Frihet under ansvar

Det är ju snart val. Det är dags att bestämma sig för de cirka  (7 000 000400 000 = ) 6 600 000 som inte redan röstat. Även om förtidsröstningen har slagit rekord och då många väljare faktiskt är starka i sin övertygelse och inte byter parti lättvindigt så finns det en ökad rörlighet i väljarskaran och det gör valet svårare. Frihet under ansvar.

Väljarrörlighet

Det kan spekuleras i vad rörligheten bland väljarna beror på. Kanske är det så att vi är rörligare som individer. Det är inte självklart att vi kan definiera oss som radikal underklass, arbetarklass, bönder, akademiker, företagare, kristna, miljömedvetna, pirater eller feminister. Det finns så mycket mer inom oss än bara en av dessa definitioner. Jag kan t ex ta på mig de flesta av ovanstående epitet och skulle inte kunna besluta vilket parti jag tillhör med dessa definitioner men jag vet att jag i hög grad är en jämlikhetsande och tar avstamp i detta. Jag vet även att världen inte är svart och vit utan fylld av gråskalor. I den mer kunskapsbaserade och globala världen vi lever i idag så blir gråskalorna fler och frågorna mer komplicerade och så måste även politiken vara. Vänster för mig är jämlikhet.

Jag tror på välfärden och jag vet att det med lätt logik går att se att det är bättre om vi hjälps åt så,

Håll i hop!

YouTube Preview Image

Tillsammanssamhället

En krönika, ett liv.

Vad vill du med ditt liv? Hur vill du leva? Vad är det som driver dig och vad gör dig lycklig?

Jag vill leva som jag lär. Jag vill ha en balans i tillvaron, jag vill ha jämställdhet eller större jämlikhet. Min man och jag lever för gamla saker, och för det som den nya teknologin kan ge oss. Det förra representeras främst av möbler och gamla klockor medan det senare är våra kameror, telefoner och TV-spel och digitala tavelramar. Jag vill ha allt, ha möjlighet till allt men ändå vara fri och obunden som bara den möbellösa singeln kan vara.

Jag vill uppleva den fria tågluffen där bara det viktigaste får följa med. Där tillfället fångas i språnget och där galaklänningen är den som råkade finnas till hands. Den av sol präglade röda sommarklänningen eller den något välanvända lilla svarta. Min man är mån om vår dyra kamerautrustning och vill ta in på hotell. Han vill planera och se vilka resmål som fått högsta betyg och läsa i guideboken om vad vi bör se. Jag vill ta det första tåg som går när jag anländer till stationen. Min man övertalar mig och att det finns annat, öknen som jag ju ville se, om vi väntar till nästa tåg. Han berättar även att det är lättare att åka vidare till nästa plats från hans valda destination. Vi tar nästa tåg.

När jag är hungrig, så äter jag. När min man planerar kvällen ringer han mig och undrar vad vi ska äta ihop. Jag reagerade i början med en känsla av att ha en boja runt min fot. Varför ska jag tvingas till att bara äta när vi båda kan, istället för när jag vill? När min man blir bjuden på fest så vill han att jag ska följa med. ”Det blir roligt, vi gör det tillsammans” När jag blir bjuden på fest blir jag glad över inbjudan, tackar ja, om jag kan och kommer kvällen innan festen på att ”Kanske hade min man velat följa med”. Jag är fri och obunden, vill inte anpassa mig efter konventionens krav, men jag älskar min man och försöker att ge honom en inbjudan till min värld. Jag tror att han gillar det, han är en tillsammans-människa. Den bästa och vi äter, för det mesta, tillsammans.

Vi lever med varandra. VI jagar varandra runt i huset för att avgöra vem som får duscha först. Jag skrattar när han kittlar mig med sina långa spindelfingrar. Vi lagar pasta för det gillar han, vegetariskt med pesto med mozzarella och tomater för det gillar jag. Vi arbetar för studenter, det är vi, och vi gillar det. Vi fotograferar för våra vänner och för att avbilda vår samtid. Eller för att motivet är allt för tilltalande att inte rama in. Mitt samhälle ser ut så här. Där vi gör saker tillsammans och för varandra, även om vi inte alltid förstår varandra, eller har samma mål i början. Ett samhälle som både bjuder individen en frihet att bestämma över sina livsval, men där samhället står för en grundläggande trygghet. Ett samhälle som berättar för mig varför jag ska välja det senare tåget istället men där jag även är välkommen som singel, i min solblekta klänning på en fest.

Jag vill ha ett yrkesliv där jag får vara hemma med mina barn när de är nykläckta, där den stora striden mellan min karriär och min mans inte ska vinna eller förloras beroende på den av oss som är redo att offra mest, eller den av oss som kan argumentera bäst. Där samhället ska guida oss, så att vår diskussion kan handla om när vi är föräldralediga och inte om. Ett samhälle där alla inkluderas i den princip som styr. Ett samhälle där arbetslinjen aktivt exkluderar studenter, sjuka eller pensionärer är ingenting för mig.

Flera liv, ett samhälle

(Publicerat i ETC Uppsalademokraten)